AI
Vad händer med den globala byn när kanalen är digital och intelligensen artificiell?
19/07/2017 | Skriven av: Gästbloggare
Categorized: AI | Digitalisering | Innovation | Kognitiva lösningar
Share this post:
I mitt förra blogginlägg ”McLuhan, är mediet fortfarande meddelandet?” reflekterade jag över Marshall McLuhans klassiska uttryck ”the medium is the message”. Men McLuhan fördjupade sig också i att den ackumulativa effekten av elektroniska medier minskar vikten av tid och rum. För detta myntade han begreppet ”the Global Village” – den globala byn – för att beskriva det samhälle som vi nu lever i och som utmärks av en uppkopplad global miljö. I den globala byn är hela planeten en och samma by och samtliga människor bybor (i den mån de är uppkopplade…)
Detta har vissa konsekvenser, konsekvenser som blir allt mer dramatiska i och med att vi nu digitaliserar i princip samtliga elektroniska medier. I den globala byn har tid och rum helt enkelt inte samma betydelse. Spatiala och temporala koordinater är mindre viktiga än sociala mediala markörer. Vi umgås med personer som vi inte träffar fysiskt, vi konsumerar nyheter, sport och kultur när det passar oss, inte när de ”sker”. Vi känner större samhörighet med dom som delar samma sociala/digitala mediala beteendemönster som oss själva än folk vi råkar befinna oss regionalt nära och definierar oss själva snarare utifrån hur vi digitalt formar våra liv än vilken historiskt kulturell kontext vi råkar ha fötts in i. Vårt digitala liv säger helt enkelt mer om oss som individer och konsumenter än vårt analoga.
AIs roll i den globala byn
När vi digitaliserar våra liv och flyttar in i den globala byn så genererar våra liv en ohyggligt mycket större mängd digital information än någonsin tidigare. Se ”insideBIGDATA: The Exponential Growth of Data”.
Traditionellt sett så har detta i huvudsak varit en utmaning för företag snarare än en möjlighet och data har setts som en kostnadspost för IT-avdelningen snarare än den aldrig sinande nya tillgång/resurs som den hyllas som idag utav allt ifrån marknadsförare till produktutvecklare. Anledningen till detta förändrade förhållningssätt är att en mängd olika teknologier börjat att mogna allt mer vilket gör att potentialen i denna data explosion nu börjar förverkligas. Se Forbes ”Executives Report Measurable Results From Big Data, But Challenges Remain”.
Förutom framsteg inom områden som molnet och IoT, så är det framförallt inom artificiell intelligens (AI) som de stora landvinningarna nu sker som gör det möjligt för företag att allt mer kapitalisera på data som tidigare varit ”mörk” eller kostsam att adressera. Se Forbes: ”Artificial Intelligence In Digital Storage”.
I och med att artificiell intelligens nu gör ostrukturerad data alltmer tillgänglig så blir det möjligt att i allt större utsträckning dra nytta av det innehåll som tidigare dolts i olika medium, så som i foton, filmer, ljudfiler och fri-text källor.
Exempel på detta är hur IBMs AI Watson används för att skapa attraktiva film trailers utifrån olika sceners innehåll baserat på Watsons förståelse av filmens innehåll och vad som utmärker en framgångsrik film i en specifik kategori:
…eller hur Watson kan användas för att stötta den kreativa musikaliska processen genom att visa på annars dolda relationer mellan olika sätt att frasera ett uttryck, deras olika emotionella genomslag och hur väl rent kommersiellt kombinationer av text, melodi, harmoni, etc. tenderar att prestera:
Mediebranschens roll i den globala byn
I den globala byn känner alla alla. Detta ställer krav på de företag som vill vara verksamma här. I ett whitepaper som publicerades nyligen utav IBMs Institute for Business Value ”Digital Reinvention in action for the media industry” – noterade författarna att mediebranschens största utmaning är personalisering:
”Personalisation” is the industry’s biggest challenge. Most broadcasters and platforms do not know their audiences well enough to make relevant, consistent recommendations at scale, and certainly not “in the moment” nor adjusted for mood or immediate sentiment.”
När byn i fråga inkluderar hela planeten och antalet bybor närmar sig 10 miljarder innebär personalisering vissa utmaningar som mediebolag behöver övervinna för att vara framgångsrika. Jag ser två helt avgörande huvudsakliga framgångsfaktorer för mediabolag:
- De kan definiera sig som ett ”nätverksorkestratörer” och låta användarna skapa personligt innehåll – tänk Facebook. ”The most successful digitally reinvented businesses establish a platform of engagement for their customers, acting as enabler and conduit.”
- De kan dra nytta av kognitiva teknologier och artificiell intelligens så som IBM Watson för att å ena sidan genom skalbarhet försäkra sig om att antalet bybor i sig inte är i konflikt med ett personligt bemötande och å andra sidan genom att nyttja ostrukturerad data skapa sig en mer komplett bild av den digitala bybon.
Genom att förhålla sig till det digitala landskapet som en global by och genom att etablera ett partnerskap med artificiell intelligens så kan mediabolag säkra sin egen relevans.
Eller? Vad tror du?
/Patrick Couch, IBM
P.S.
Missa inte MEG – Mediedagarna i Göteborg den 27-28 September , där kommer jag att diskutera AI:s påverkan på samhället och medier tillsammans med min kollega Mikael Haglund.
Design Thinking är en process för att ta sig framåt
Ideér kommer inte från ingenstans. Design Thinking är en process för att ta sig framåt, oavsett om man har – eller inte har – idéer. Från inga idéer till många idéer, och från många idéer till den ”rätta” idén. ”Design Thinking” har fått mycket uppmärksamhet de senaste tio åren eller så, men det är inget […]
The Hero Loop vann IBM:s Call for Code i Europa!
Vi är oerhört hedrade och så glada över att ha vunnit IBMs tävling ”Call for Code” i Europa med The Hero Loop! Här är min berättelse om hur allt startade och vad som hände längs vägen till vad som blev en europeisk förstaplats i den globala tävlingen. Det hela började tidigt i mars i år. […]
Vi ställer inte in – vi ställer om
Detta inlägg innehåller två delar och inleds av John Gibe (IBM), följt av Erika Christensson (Vasaloppet).Ibland tänker jag på morfar. Han levde i en annan värld. Född 1909 i ett fattigt hem på Öland, fick han försörja sig bäst han kunde från elva års ålder. Under de decennier som följde utvecklades Sverige i snabb takt. […]