Innovation
Så påverkar nya regleringar företagets olika delar
10/07/2017 | Skriven av: Gästbloggare
Categorized: Innovation
Share this post:
I tidigare blogginlägg här lovade jag att förklara hur företag påverkas av regleringar och hur denna påverkan kan vändas till något värdefullt. Jag har beskrivit hur regleringar ses som negativa och att de oftast undviks och minimeras. I inlägget ”Förstå regelverken – så att du kan skapa värde” beskrev jag fyra möjligheter som regleringar skapar: skapa och följa en dominant design, utforska nya samarbetsformer, följa nya tekniska krav samt möjligheten att utnyttja förlorade legala skydd. Nu fortsätter jag med en genomgång av vilka delar av företaget som påverkas av regleringar och anpassningen till dessa, nämligen: produktdesign, serviceprocesser, kundrelationer och teknik.
Produktdesign
Produkter utformas och marknadsförs av företag till marknaden och kunderna, och är därmed ett område som ofta påverkas av förändringar i regleringar. Ett exempel på en reglering som påverkat produktdesign är den fondbaserade livförsäkringen, som introducerades i Sverige år 1990 och i flera andra länder i slutet av 1900-talet. Ett annat exempel är reglerna för värdepappersfonder (UCITS) i Luxemburg.
Serviceprocesser
Serviceprocesser är nödvändiga för att leverera de produkter som saluförs till kunder och marknader. Dessa processer kan vara både interna men också involvera externa partners och nätverk. Ett exempel på en reglering som påverkat serviceprocesser är FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) för rapportering om amerikansk skattestatus för kunder i banker utanför USA. Ett annat exempel är genomförandet av ”Best execution”-reglerna för handel med värdepapper i EU under Markets in Financial Instruments Directive (MIFID).
Kundrelationer
En viktig orsak till att tillsynsmyndigheterna inför regleringar eller förändringar i dessa är att man önskar stärka skyddet för slutkunden eller konsumenten. Ibland när regleringsförändringar påverkar kundrelationen tillkommer ytterligare inverkan på organisationen. Ett exempel på en sådan reglering är lagen om ekonomisk rådgivning, som har tillkommit som del av det stora EU-direktivet MIFID. Här påverkas dimensionen ”känn din kund”(KYC = Know Your Customer). Denna dimension finns också inbakad i regleringar rörande pengatvätt (AML, Anti Money Laundry) och terroristfinansiering (CTF, Counter Terrorist Financing). Det finns variationer av bestämmelser om finansiell rådgivning i olika länder.
Teknikplattformar
Regleringsförändringar av denna typ skapar ofta breda och djupa förändringar som täcker alla aspekter av affärsmodellen. Sådana förändringar tycks börja med ett strategiskt tillvägagångssätt för att bedöma de långsiktiga konsekvenserna. Samtidigt påverkas enskilda detaljer i teknisk infrastruktur som hanteras mer operativt. Ett exempel på en sådan reglering är Solvens 2 för försäkring. Detta EU-direktiv skapar en bred ram som täcker både riskhantering, rapportering och teknik för informationshantering. En motsvarande förordning är de befintliga Basel -reglerna för banker, som för närvarande ersätts av Basel 3-ramverket.
Ett ramverk med 16 typer av innovationsstrategier
Vi kan nu kombinera de här fyra typerna av påverkan vid vid anpassning till regleringar med de fyra möjligheterna till innovation som jag beskrev i ett tidigare inlägg. Vi har således skapat ett ramverk med fyra gånger fyra (= 16) olika typer av regleringspåverkan, möjligheter och därtill kopplade innovationsstrategier. Dessa strategier beskriver jag i nästa inlägg här på THINK-bloggen. Tills får du gärna höra av dig med dina tankar om regleringar och innovation!
/Åke
Mina tidigare blogginlägg på tema regleringar och innovation:
Perfekt storm i e-handelns ekosystem
Den svenska e-handeln har vuxit sakta men säkert med en knapp procentenhet per år under två decennier med digital teknik som den huvudsakliga möjliggöraren. I två tidigare inlägg har vi liknat handelns ekosystem vid en hage med raserade inträdesbarriärer och fyra djur: Kor: Traditionella fysiska butiksaktörer som servar hemmamarknaden Muterande kor: Kor som gradvis utvecklar […]
Fem år med THINK-bloggen – nu skickas pennan vidare
Sedan jag tog över som chefredaktör för den svenska THINK-bloggen på hösten år 2016, har jag och framförallt mina kollegor tillika THINK-bloggare skrivit och postat drygt 230 blogginlägg. Ämnena har varierat stort, med den gemensamma nämnaren att de alltid handlat om tankar, metoder och lösningar för att göra världen lite bättre. Viljan att beskriva svåra […]
Vi på IBM i Sverige: möt Fredrik Alpen
Det här är Fredrik Alpen, en kreativ IBM:are i Sverige med ett brinnande intresse för att förbättra kundupplevelser och hållbarhet. Fredriks konsultkarriär startade efter att han tagit en MBA i Nederländerna, då han blev management-konsult på PwC Consulting, som år 2002 slogs samman med IBM. Idag har Fredrik två roller på IBM Global Business services: […]