Nu kan du få tyst på skrytmånsen från inköp!

Share this post:

Träning och motion är ju ett hett samtalsämne på kafferaster, under fester och i bastun. Med alla varianter av motionslopp och med alla uppkopplade prylar så älskar jag, och många med mig, att före loppet sätta förväntningar på slutresultatet. Direkt efter målgång, troligen långt innan vi hunnit duscha, har vi som delar det här intresset med mobilens hjälp redan analyserat och jämfört resultat, mellantider och placeringar med våra egna resultat från tidigare år. Jag brukar också kika lite på resultatet för några kaxiga kollegor. Men hur bra är egentligen min egen tid på Vasaloppet från 2014 när jag körde på 7:20? Jag får ju nästan på varje kafferast höra Roger på inköp skryta att han minsann körde Vasaloppet på under 7 timmar år 2017 och att han i och med det gjort en bättre prestation än jag.

Rättvisa jämförelser kräver exakta förutsättningar

Faktum är att det är otroligt svårt att jämföra prestationer genom att bara titta på sluttiden om inte förutsättningarna är exakt lika. Även om sträckan är densamma finns det många aspekter som har stor påverkan på förutsättningarna för ett skidlopp. Det tydligaste är skidspåren som kan vara alltifrån perfekta till snömos. Temperaturen har stor påverkan på snö-kvalité och glid. Ett regn i Mångsbodarna mitt på dagen kan försvåra loppet för de i de bakre leden men inte påverka de som startade tidigt och hann förbi innan nederbörden kom. Lite medvind eller lite motvind kan påverka enormt. Mycket eller lite folk i spåren, och så vidare….

Data i jämförelsens tjänst

Vasaloppsveteranerna (den imponerande skara som åkt Vasaloppet mer än 30 gånger) brukar prata om ”svåra år” och ”lätta år” – men hur kan man definiera detta på ett mer vetenskapligt sätt så att man verkligen kan jämföra prestationer och inte bara sluttider? Detta är något som Vasaloppets organisation har funderat över under en tid och nu har man ihop med oss på IBM, som har varit Vasaloppets teknik- och innovations-partner i 53 år, tagit fram en första version av en lösning på problemet – Prestationskollen. IBM har samlat ihop stora mängder data om slut- och deltider, startgrupper och mer för Vasaloppet från år 2011 till 2019. Dessutom har väderdata som temperatur, vind och nederbörd tagits fram av IBMs väderexperter. Våra dataanalytiker har därefter skapat matematiska modeller som innehåller ”förutsättningskonstanter” för respektive kombination av två jämförelseår och startled. Dessa konstanter hjälper oss att svara på frågan ”hur svåra förutsättningar hade Vasaloppet ett visst år?”. Modellerna utgör också grunden i den webbapplikation som vårt utvecklingsteam har tagit fram med hjälp av IBMs molntjänster. Webbapplikationen gör det möjligt för dig att simulera din prestation ett år då förutsättningarna var annorlunda i jämförelse mot ett år du själv åkte. Då kan man jämföra vilket år man själv presterade bäst eller jämföra sig med en skrytsam kollega på inköp, till exempel.

Initialt baserar sig förutsättningskonstanterna på ett fåtal datakällor men här tror vi på IBM att genom att utöka antalet datakällor i framtiden kan dessa förbättras och förfinas.

Exempelvis planerar IBMs enhet The Weather Company att till nästa år kunna ge dig ”Ditt personliga väder” längs med loppet som med mycket hög precision vet exakt vilket väder du har haft under hela loppet. Den där korta regnskuren i Mångsbodarna var ju helt förödande för dig medan de som låg  tio minuter framför dig inte berördes alls.

Lätta förutsättningar eller svåra? Nu kan vi tävla rättvist med inköps-Roger!

Jag var en av de första som fick testa tjänsten och min första jämförelse är kanske uppenbar! Skulle jag en gång för alla kunna tysta Roger från inköp med sitt skryt om att han kört Vasaloppet på under 7 timmar år 2017, mer exakt 6:57? Prestationskollen visade, till min enorma glädje, att 2017 var ett år som rangordnades som ”lätta förutsättningar” för startled 4 medan år 2014 som jag åkte rangordnades som ”normala förutsättningar” för samma startled. Det betyder att min simulerade sluttid år 2017 är 52 minuter snabbare än min faktiska sluttid 2014. Detta gör att min simulerade sluttid blir 6:28 år 2017 jämfört med Rogers faktiska sluttid på 6:57!! RESPEKT! Jag ser mycket fram mot nästa kafferast ihop med Roger på inköp!!

/Jonas

Mer läsning för den teknikintresserade Vasalöparen

Prestationskollen på vasaloppets web

Min kollega Henriks blogginägg om varför man ska känna empati med en vasalöpare

Min kollega Johns inlägg om femtio år av samarbete Vasaloppet – IBM

Jon Svensson och John Gibe om spaningar från IBMs konferens THINK 2019