Mikrotjänster till din tjänst, för ökad innovationstakt och flexibilitet – del 1 av 2

Share this post:

Microservices är arkitekturtrenden som allt fler talar om just nu. Gärna i samband med ämnen som ökad innovationstakt, digitaliseringsstrategi och modernisering av IT-landskap. Men när passar det egentligen att använda mikrotjänster, och när passar det inte? Jag tänkte behandla ämnet i detta och i nästa blogginlägg och hoppas få höra dina tankar och erfarenheter. Detta inlägg ger en kort översikt över vad Microservices är och vilka fördelar de har.

Arkitekturen som stödjer korta releasecykler

Microservices beskrivs som en arkitekturstil där stora, komplexa applikationer är komponerade av en eller flera mindre tjänster, som kallas mikrotjänster eller microservices.

Det är önskemålet att snabbare kunna gå till marknaden med nya moderna och innovativa tjänster som har drivit fram den här typen av arkitektur.  Användningen av microservices ökar dessutom i takt med det ökade användandet av molnet och container-teknik. Microservices gör det med andra ord möjligt att bygga anpassade och skalbara applikationer som snabbt kan uppdateras och vidareutvecklas för att svara upp till slutanvändares föränderliga behov. 

Många av företagsledarna och IT-cheferna jag träffar är inte längre intresserade att investera i stora och årslånga utvecklingsprojekt med osäkert utfall. Man strävar istället efter projekt med korta releasecykler där man snabbt kan se värdet och få in kundens feedback så snabbt och så ofta som möjligt i utvecklingscykeln, för att sedan fortsätta utveckla och skala upp i de projekt som är framgångsrika. Microservices lovar just denna snabbhet och enkelhet. Man kan om man vill dela upp fördelarna med Microservices såhär:

• Microservices stödjer kontinuerlig leverans och distribution av tjänster, eftersom varje tjänst kan köras oberoende av de andra. Varje tjänst är mindre och lättare att driftsätta.

• Microservices underlättar för skalbarhet, eftersom varje tjänst kan skala mer granulärt. Om en viss tjänst utsätts för högre belastning kan den skalas oberoende av resten av applikationen. Detta förbättrar resursutnyttjandet av infrastrukturen.

• Ökad kvalité: Microservicesarkitektur lämpar sig för testdriven utveckling, eftersom komponenter kan testas isolerat. Detta tillvägagångssätt resulterar i övergripande förbättring av applikationskvaliteten.

Om du vill veta mer om mikrotjänster och hur dessa kan användas till din fördel, är du välkommen att delta på ett seminarium  den 6 september, där jag och min kollega Johan Rodin går igenom våra erfarenheter av just detta.  Har du frågor eller vill diskutera med oss före dess går det att boka in en konsultation via samma länk. Du får också väldigt gärna kommentera inlägget här nedan. I vilka fall anser du att mikrotjänster är rätt val – och vilka är dina erfarenheter av arktekturen i fråga?

För dig som vill veta mer:

Microservices for fast time to market and improved app quality

Seminarium 6 september: Speed and simplicity, is that really possible for application modernization?