Reflektioner efter årets Almedalsvecka

Share this post:

Årets upplaga av Almedalsveckan har nu genomförts med en intensitet och dynamik som jag inte har upplevt tidigare under mina numera elva almedalsår. Till stor del beror det så klart på att det är valår, men också på att möjligheterna att bygga och erbjuda nya innovativa tjänster har nått en nivå och mognad som gör att många etablerade strukturer på riktigt blir utmanade av nya aktörer. Samtidigt ser allt fler stora möjligheter att utveckla nya samarbets- och affärsmodeller tillsammans.

Många seminarier och paneler under veckan handlade just om huruvida befintliga (ofta stora) organisationer klarar av det ökande förändringstrycket från kunder och medborgare.

Själv deltog jag exempelvis i en panel som arrangerades av Svenskt Näringsliv baserat på deras rapport ”Vår tids välfärdskliv”, med underrubriken ”ny teknik i välfärden”.

Vi belyste bland annat just gapet som har uppstått, och som vidgar sig alltmer, mellan de stora etablerade strukturerna och nya utmanare. Ett citat från panelen: ”Om vi inte hittar bättre samarbetsformer mellan det etablerade och det nya så kommer medborgare kanske snart att ställa sig frågan om de fördrar att betala 5.000:- i skatt eller 5:- för en app”.

Detta fenomen förekommer i ett antal branscher och har följaktligen fått rubrikerna Fintech, Foodtech, Edtech, Medtech, Govtech, Xtech… alla med AI som obligatroriskt inslag.

I övrigt var följande teman mest förekommande under årets almedalvecka:

• Hållbarhet, i bred bemärkelse och där ett antal seminarier hade Agenda 2023 med de 17 hållbarhetsmålen som tema
• Trygghet och säkerhet
• Integration (med fokus på nyanlända)
• Innovation och samarbete

För de minnesgoda som eventuellt läste min förra blogg, innan Almedalen; ”Tillämpad hållbarhet – med hjälp av tidlösa värderingar så var fokus där på resultat, innovationsförmåga och tillit.

Som en av försynen sänd tillfällighet finns det alltså möjligen en överensstämmelse mellan de grundvärderingar som den gode Thomas J.  Watson, Sr (IBM grundare) uttryckte och årets almedalsteman.

Kan man av detta dra slutsatsen att almedalsveckan är en tidlös företeelse, och trots alla politiska utspel som med daglig exakthet levereras av de politiska partierna (iofs numera med nymodigheten att också göra extra utspel på sina politiska motståndares respektive dagar) fortfarande har relevans? Fair play eller inte får andra bedöma men det är i alla fall lite ”out of the box” över det och smått innovativt.

Många ställer sig frågan om huruvida almedalsveckan kommer att kunna överleva sig själv, med ett niofaldigande av antalet seminarier under de senaste 11 åren och med 45.000 unika besökare.

Med tanke på den smältdegel av idéer, tankar och aktörer som almedalsveckan är och de möjligheter att träffas över gränser, mellan akademi, näringsliv och politik och dessutom med påtagligt sänkta gardar jämfört med på hemmaplan, så blir mitt svar ett tydligt Ja.

Vi ses alltså i almedalsvimlet nästa år igen!

Jag önskar alla en skön sommar!

/Lars Wiigh, EU & Business development expert