Svensk industri kan ta ledningen – med en Innovationsverkstad

Share this post:

Den globala konkurrensen hårdnar alltmer inom den (post-) industriella sektorn. Det gäller alltifrån utveckling till produktion och tillhandahållande av produkter och tjänster. Industrisektorn blir parallellt med detta alltmer komplex med nya typer av värdekedjor och samarbeten, så kallade ekosystem, med målet att erbjuda den bästa kund- eller medborgarupplevelsen. För bara ett tiotal år sedan lades all fokus på produkten som sådan. Målet var att utveckla den överlägset bästa produkten. Fokus har nu flyttats till att erbjuda nya typer av tjänster och produkter baserat på användningen av sinsemellan uppkopplade produkter i vad som ibland kallas sakernas internet, eller  Internet of Things. Den är den här fokusförflyttningen som avses i uttrycket ”software eats hardware”

Denna nya typ av produkter, som jag kallar tjänsteprodukter, börjar nu så sakteliga återfinnas i såväl själva produktionen som ute i de verksamheter som använder resultaten. Ett par exempel:

• Smarta fabriker där olika typer av utrustning såsom robotar, givare, 3D-skrivare och transportbanor samverkar sinsemellan och tillsammans med den mänskliga operatören som också övervakar helheten.
• Sjukhus där saker som dörrar, hissar, belysning och medicinsk utrustning samverkar för att optimera flöden så att den medicinska verksamheten stöttas på bästa sätt. Det hjälper också sjukvårdspersonalen så att de kan ägna all sin tid på sina sjukvårdande uppgifter.

I ljuset av detta menar jag att termen ”postindustrialism” bör omdefinieras något. När ordet myntades under 1990-talet fanns det en förhärskande tro på att klassisk industriproduktion höll på att utrangeras helt till förmån för det nya digitala tjänstesamhället. Diskussionen har förändrats och som framgår av ovanstående är det just kombinationen av tillverkning av produkter och nyttjande av digitaliseringen som utgör grunden för nyindustrialiseringen och nya erbjudanden.

Vilka möjligheter har då Sverige som nation i denna nya era?
Sverige har under lång tid haft en ledande position i världen när det gäller innovation, ingenjörskonst, kvalité och inte minst trovärdighet i olika typer av överenskommelser, nationellt och internationellt. Omvärlden ser faktiskt med viss beundran på Sverige – även om vi ofta gör vårt bästa för att inte erkänna det och istället spelar ner våra kort. Flera röster börjar höras för att vi skulle behöva bli lite mer kaxiga, och varför inte? Givetvis ska vi göra detta utan att förlora vår ödmjukhet. Låt mig citera en anonym chef inom ett större kinesiskt industriföretag: ”Sverige har lika bra ingenjörer som tyskarna men dom är inte lika arroganta”.

Med detta som bas har Sverige mycket goda möjligheter att befinna sig i det globala toppsegmentet inom det vi kallar Smart Industri.  Kompetenserna, idéerna och förmågan till realisering finns definitivt i vårt land – dock är de till stor del inneslutna i separata organisationer, stora tillverkande företag, små innovativa företag, akademi, forskningsinstitut, myndigheter etc. För att åstadkomma de nya tjänsteprodukterna krävs en ny nivå av samarbete mellan de olika aktörerna.

Ett antal initiativ har tagits på senare tid för att uppmuntra en effektivare samverkan och att bygga ekosystem vilket är bra. Dock är även dessa initiativ något isolerade i sig och ett gemensamt nationellt initiativ behövs. Både den svenska regeringen med de nystartade Samverkansprogrammen och EU, som uppmuntrar medlemsländerna att etablera varsin nationell ”Digital Innovation Hub”, stödjer denna hållning.

Ett samverkansprojekt har nu startats för att erbjuda en nationell resurs för öppen innovation och utveckling. Nyckelord i detta projekt är delning av idéer, kompetenser och resurser tillsammans med full transparens och industristandards.

Håll utkik inför kommande lansering av Innovationsverkstan!

/Lars Wiigh, EU & Business development expert