Share this post:

Det ska vara enkelt

Det finns flera skäl till att digitalisera sin verksamhet. Ett synnerligen klokt skäl är att göra det enklare för folk. I en serie inlägg framöver kommer vi från IBM Sverige under ”#enklaresverige” ge ett antal konkreta exempel på olika digitala lösningar som syftar just till detta: att göra det enkelt.

Ett av de områden där det finns behov av att göra det enklare för folk är inom ämnet hälsa. Oberoende om det handlar om ens egna, familjens eller medarbetares hälsa så kan digitala verktyg och tjänster göra stor nytta om de används på rätt grunder. Ett spännande och holistiskt sätt att se på hälsa ur ett verksamhetsperspektiv är att sträva mot en ”hälsokultur”. Detta är ett synsätt som, förutom att förbättra hälsa, även kan leda till andra positiva effekter för en organisation eller företag.

Vad menas med  ”hälsokultur”?

Ett samhälle där en “hälsokultur” råder är ett samhälle där individer, hushåll, företag och organisationer enkelt kan göra hälsosamma livsval. Ett sådant samhälle främjar och ser värde i de alternativ som leder till hälsa och välbefinnande för alla oavsett bakgrund eller miljö. Kort sagt blir det hälsosamma valet det självklara och enkla valet!

Att det råder en hälsokultur inom ett företag eller organisation innebär att ens beslut och strategi (ex digitaliseringsstrategi) byggs på fyra pelare med syftet att förbättra hälsan för:

1. konsumenten (läs även in patient, brukare, kund i detta begrepp)
2. medarbetaren
3. samhället
4. miljön.

Positiva effekter av en hälsokultur

Företag och organisationer med en tydlig och långsiktig strategi för de fyra ovanstående pelarna har möjlighet att vinna flera positiva effekter tack vare detta. Exempelvis i form av ökad tillit till bolaget, lojalitet mot varumärket och medarbetarengagemang, men även i form av ekonomiska fördelar så som ökad försäljning och (eller) minskade kostnader. En majoritet av den yngre generationen är redan idag beredda att betala mer för produkter där hållbarhetsaspekten beaktas, enligt en rapport från det globala konsumentanalysföretaget Nielsen. År 2011 redovisade bara 20% av S&P 500 bolagen hållbarhetsrapporter. Drygt fem år senare hade den andelen stigit till 85%. Samtidigt blir hälsa och välmående mer och mer ett drivande motiv  i konsumenters köpbeslut.

I en intressant artikel i JAMA¹ från 2019 ges exempel på hur ett antal amerikanska företag ser positiva effekter för sina bolag genom att ha genomtänkta hälsostrategier som fokuserar på konsument, medarbetare, samhälle och miljö. Det visas även att bolag med en tydlig miljöpolicy har en bättre aktiekursutveckling än de som inte har detta.

Hälsokultur som skolämne

I kurskatalogen för Harvard School of Public Health finns idag ett antal kurser där företagsledare och andra intressenter lär sig ta fram business cases baserat på hälsokultur eller “Culture of Health”. Syftet är att säkerställa positiva effekter för sina medarbetares hälsa och arbetsförmåga, leverera säkra och hälsosamma produkter och tjänster till konsumenterna , göra insatser för hälsa och säkerhet i det geografiska område man verkar samt minimera verksamhetens negativa påverkan på miljön.

Vidare avhandlar dessa kurser hur man utifrån ovanstående fyra kunskapsområden sedan skapar möjligheter till minskade kostnader, ökad omsättning och vinst samt ett gott rykte och varumärke. Om en liknande kurs finns i Sverige vet jag inte men jag går den gärna om den finns.

Hälsokultur i Sverige

Inom svenskt näringsliv såväl som offentlig sektor finns förstås flera fina och goda exempel på projekt och arbeten runt hälsa och miljö. Ett exempel där man verkar ha tänkt på helheten är arbetet som ligger bakom att Stockholm 2019 utses till ”världens smartaste stad” i hård konkurrens. Som bakgrund kan nämnas att i Sverige bor 85% av befolkningen i tätorter och globalt kommer snart 7 miljarder människor att bo i städer. Om vi inte tänker rätt gällande byggandet av våra städer kommer dessa sätta hårt tryck på klimatet och dessutom påverka hälsan hos framförallt svaga individer som barn, äldre och sjuka i form av luftföroreningar, buller och brist på grönområden och vattendrag².

Här ligger Sverige långt framme och 2019 vinner alltså Stockholm stad priset ”World smart city award” för sina smarta lösningar i Årsta och Slakthusområdet. Ett projekt som syftar till förbättrad livskvalitet genom ökad mobilitet, bättre boenden och infrastruktur. Samtidigt skall 1 500 jobb skapas och växthusgasutsläppen minska med 60%.

#enklaresverige

I en serie inlägg framöver kommer jag och mina kollegor, under rubrik #enklaresverige alltså ge ett antal konkreta exempel på hur olika digitala tjänster, utredningar och forskning inom området kan bidra till positiva effekter för medborgare, medarbetare, samhället och miljö.  Förhoppningen är att dessa inlägg upplevs intressanta och spännande även för dig som normalt inte går omkring och tänker på IT-lösningar hela dagarna men som på något vis verkar inom hälso och sjukvård, kommun och annan offentlig verksamhet.

Så, håll utkik efter #enklaresverige om du vill veta mer om den där digitalisering som det pratas så mycket om och hur den kan bidra till bättre hälsa. #enklare sverige #IBM

/Mathias Karlsson, MD PhD och Chief Medical Officer på IBM

Referenser

1. Health as a Way of Doing Business. Koh HK, Singer SJ, Edmondson AC. JAMA.1;321:33-34. 2019
2. Människors hälsa i växande städer. Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. 2019