FinTech i Sverige – vad händer egentligen?

Share this post:

Sverige ligger trots sitt internationella rykte som ”Tech-hub” efter i FinTech-utvecklingen, i alla fall om man jämför med en av världens ledare inom området: Storbritannien. Även om Sverige var tidiga med effektiva betalningssystem och tjänster som Swish, Klarna och BankID, så har svenska konsumenter ännu inte samma tillgång till alternativa bankprodukter som britterna.

I Storbritannien har begreppet ”Challenger Bank” eller utmanarbank länge varit känt och på senare tid ökat i betydelse med Dessa organisationer, till skillnad från traditionella banker, har en flexibel infrastruktur och använder data och AI för att skapa en mer personlig och digitaliserad upplevelse till en lägre kostnad. Utmanarbankerna i Storbritannien erbjuder nu produkter som betyder att deras kunder inte längre behöver ha en relation med en storbank för att klara sina grundläggande bank-behov. De svenska utmanarna har ännu inte utvecklat sitt utbud till samma nivå.

Yngre konsumenter mer benägna att testa alternativ till de traditionella bankerna

Kritiker är snabba att påpeka att de flesta konton som startas med de nya bankerna generellt är sekundära konton som används för mindre köp snarare än primära lönekonton. Så är fallet för närvarande. D , vilket i sin tur utgör ett potentiellt hot mot deras framtida kundbas. Utmanarbankernas popularitet blir ännu tydligare om man ser till deras Net Promotor Score eller NPS, en populär måttstock som visar hur kunder rankar företag.

Source: Crealogix

Kundfokus istället för produktfokus hos utmanarbankerna

Varför bör storbankerna i Sverige följa den här utvecklingen med intresse? I en tid då nyttjandet av kontanter minskar och de flesta av oss inte har varit på ett bankkontor på många år ökar fokus istället på digitala tjänster. Här ligger utmanarbankernas styrka. Deras infrastruktur stöttar en modell som är kundfokuserad snarare än produktfokuserad, vilket resulterar i ökad transparens, lägre kostnader och generellt bättre service. Att öppna ett konto hos en utmanarbank tar några minuter och de flesta utmanare erbjuder kostnadsfria konton och tjänster inklusive betalkort. Vidare är de väldigt duktiga på att hantera kundtjänstförfrågningar via multikanalkommunikation, exempelvis genom användar-forum där kunder får vara delaktiga i utvecklingen av nya tjänster och funktioner i företagets appar.

I Sverige har vi än så länge inte sett en utmanarbank som lyckats ha samma effekt på marknaden som Monzo et al, men de senaste åren har vi sett tecken på att fler och fler utmanare är intresserade av svenska konsumenter. Betalkortfirman Revolut storsatsar i år på Sverige. Klarna, den internationellt framgångsrika svenska betaljätten, har en banklicens och erbjuder redan ett kostnadsfritt betalkort med mycket fördelaktiga villkor för utlandsbetalningar samt ett sparkonto i samarbete med Avanza. Svenska P.F.C marknadsför sig som Sveriges första challengerbank men i skrivandes stund är även de primärt en betalkortstjänst.

Kulturella skillnader är en utmaning för uppköps-strategin

Att svenska banker fortfarande tar ut avgifter för bankkort och andra grundläggande serviceerbjudanden och samtidigt inte betalar någon ränta på insatta pengar lämnar dem öppna för konkurrens. Även om konsumenter traditionellt har varit tröga med att byta bank så ser vi genomgående förändrade beteendemönster hos den yngre generationen. Här finns det möjligheter för en utmanare att lägga grunden för en kundbas som värdesätter det digitala erbjudandet och inte är motiverade att betala för grundläggande tjänster som tillgång till betalkort och betaltjänster.

De svenska storbankerna reagerar redan på FinTechs frammarsch, primärt genom investeringar i de nya företagen. Utmaningen för storbankerna är nu att dra fördel av sina investeringar. Detta har historiskt visat sig svårt då FinTechs arbetssätt och kultur generellt är fundamentalt annorlunda från storbankernas. En av Frankrikes största banker, BPCE, köpte under 2016 utmanaren Fidor men sålde det två år senare då det visade sig för svårt att kombinera de två bankerna.

Teknikjättarna driver också förändring i bankbranschen

Förändringar drivs inte bara av utmanarbanker. Teknikjättar som Google, Apple och Facebook har visat tydliga tecken på att de kommer att expandera till specifika områden. Ett exempel är Apples kreditkort som förväntas lanseras i USA inom de närmsta månaderna. FinTechs som fokuserar på specifika områden, företrädesvis värdedrivande affärsområden som värdepappershandel och kreditkort, växer också i styrka. Svenska Avanza är ett lysande exempel på en plattform som fokuserar på sparande och investeringar, två av de mest vinstdrivande komponenterna inom traditionell bankning. Avanza har fler än 800 000 kunder och en växande marknadsandel.

Bättre, snabbare och billigare

Det är klart att marknaden i Sverige inte kommer att ändras över en natt men om storbankerna inte börjar bli bättre på att utvinna värde från sin data och förbättra sin kundupplevelse så finns det alla möjligheter för en utmanare att ta marknadsandel genom att vara bättre, snabbare och billigare. Att uppdatera den traditionella konsumentbanksmodellen säkrar en fortsatt framgångsrik framtid, men att förlita sig på uppköp av utmanare utan en långsiktig strategi för intern förändring är inte hållbart.

Vi på IBM har under många år utvecklat lösningar som stöttar transformeringen av banker med nya agila arbetssätt, en förenklad infrastruktur och en mer effektiv kundservice. Vi samarbetar med ett stort antal FinTech internationellt, har mångårig erfarenhet av att förenkla och förbättra kundupplevelsen, och med vår världsledande expertis inom data och AI vägleder vi kunder över hela världen. Om du eller din organisation är intresserad av att diskutera hur ni bäst drar nytta av de nya möjligheterna inom bank- och finanssektorn, hör gärna av er till mig.

/Johanna Hellström