Okunskap och oro bland svenskar när det kommer till AI

Share this post:

Artificiell Intelligens (AI) har verkligen varit en riktig snackis under 2018. Som jag skrev om i mitt förra blogginlägg så var t.ex. AI ett av de absolut mest uppmärksammade ämnena under Almedalsveckan i somras. Och när AI utgör en av programpunkterna i Sveriges Radios sommarprat genom Max Tegmark så bör det vara tydligt för oss alla att AI numera är en del av vårt pågående samtida samhällssamtal.

Förra veckan publicerade IBM tillsammans med Insight Intelligence, CGI, Scream Mediabyrå och PostNord en undersökning om svenska folkets attityder till AI. Det är intressant läsning! Ta bara detta som exempel:

• 7 av 10 svenskar anser sig ha lite eller ingen kunskap om vad AI är

• Endast 2% av de tillfrågade är inte på något sätt oroliga för utvecklingen av AI.

Trots all den hype kring AI som nu råder visar detta på behovet av information om vad AI är, vad som är praktiskt möjligt med AI idag, vad som endast är teoretiska möjligheter och vad som är ren spekulation. I ljuset av Max Tegmarks observation i hans sommarprat i P1 att artificiell intelligens är ”den viktigaste demokratifrågan i vår tid” framstår denna okunskap som ytterst olycklig och riskabel. Ett lästips för dig som vill få lite bättre grepp om vad som är vad när det kommer till AI är denna nyligen publicerade artikel i VentureBeats ”Geoffrey Hinton and Demis Hassabis: AGI is nowhere close to being a reality” , som jag finner riktigt läsvärd.

Att folk är oroliga för utvecklingen av AI är inte så konstigt. På sätt och vis innebär AI ett sorts förmänskligande av tekniken. När vår teknologi blir lik oss människor riskerar vi även att överföra och förstärka våra mänskliga brister. Å ena sidan är det fantastiskt att vi kan interagera med vår tekniki via exempelvis naturligt tal. Å andra sidan finns det en risk att vi blir missförstådda vilket kan leda till oönskade handlingar från maskinernas sida. Ett exempel på detta är det uppmärksammade fallet i våras där Amazon’s Alexa ”tjuvlyssnade” på ett samtal och agerade utifrån vad den uppfattade som en uppmaning.

En av de stora möjligheterna med AI stavas automation. Utmaningen med automation är att det i princip är ett delegerande av beslutsmandat. Automation genom AI innebär i grund och botten att vi låter algoritmer ta beslut åt oss. Ju större beslut vi delegerar till vår teknik, desto större är både de potentiella förtjänsten OCH riskerna. Ta till exempel ett område som rekrytering av nya medarbetare. En lyckad rekrytering är i huvudsak en fråga om att matcha en öppen position med en lämplig kandidat. Uttryckt annorlunda kan man säga att rekrytering är en mönsterigenkänningsutmaning baserad på ostrukturerad data. På så vis är det en process lämplig för AI; mönsterigenkänning är något som AI under specifika omständigheter gör väldigt bra. Utmaningen ligger i hur rekryteringsalgoritmer tränas. Detta gjordes tydligt i somras när det visade sig att Amazons försök att automatisera rekryteringsprocessen genom AI lades ner då det blev tydligt att rekryteringsalgoritmera missgynnade kvinnor.

I en debattartikel som publicerades i samband att undersökningen offentliggjordes uppmanade vi som låg bakom undersökningen att företag som utvecklar och nyttjar AI behöver ta både folks oro och okunskap på allvar. Att många bolag gör det idag kan vi se i de olika initiativ som syftar till att öka vår förståelse av hur olika algoritmer och applikationer bearbetar data och hur algoritmer har tränats genom olika dataset. Bolag som Microsoft, Google , Facebook och givetvis även IBM jobbar alla aktivt med att göra det möjligt för AI att ta sig an olika arbetsuppgifter på ett omdömesfullt sätt.

Samtidigt är det upp till var och en av oss att informera oss om möjligheterna och riskerna med AI och aktivt verka för att AI inte bara är artificiellt utan även intelligent!

God jul & Gott nytt år!

/Patrick Couch, IBM