AI
Den retrospektiva byken, anno 2017
20/12/2017 | Skriven av: Mikael Haglund
Categorized: AI
Share this post:
Jag sitter här framför min tvättmaskin och funderar över 2017. Och nej, det är inte (bara) för att programmet på den är bättre än på TVn. Nej, att diskutera ämnen i en årskrönika känns lite som att tömma en maskin med skjorttvätt. Vilken ärm man än drar i så följer det med tre andra skjortor.
Kognitiva system och artficiell intelligens gick från hype till verklighet
Kognitiva system, Artificiell Intelligens, machine learning och deep learning fortsatte växa i betydelse under året. De dominerade toppen av Gartners hypekurva, och förra årets omtalade Augmented Reality föll ännu djupare i hype när snacket byttes från Pokemon Go till AlphaGo, som i våras slog världens bästa Go-spelare.
Under hösten fick en ny version, DeepMind AlphaZero, lära sig reglerna i schack, och sedan öva mot sig själv i fyra timmar. Efter det krossade den – inte en simpel människa, nej – utan ett av de starkaste “normala” schackprogram som finns. Ett program som kunde sägas ha den samlade mänskliga erfarenheten av schack, fick alltså storstryk av ett program som suttit i ett hörn i fyra timmar och bara spelat mot sig självt…
AI, machine learning och deep learning är också komponenter för att bygga system som hjälper oss i vardagen i företag och organisationer. IBM Watson börjar dyka upp som komponent i flera IBM-produkter, till exempel Watson Customer Engagement. IBM Cognitive Plant Advisor använder machine learning för att hjälpa operatörerna i till exempel stora cementfabriker att optimera processernas energiförbrukning. ROSS hjälper jurister i USA, och IBM partnern VQ tog de första stegen att med Watson sätta AI i händerna även hos svenska jurister. Patrick Couch har under året skrivit flera blogginlägg om utvecklingen.
Den viktiga datan och hur den hanteras säkert kom upp till diskussion
Drar man i den skjortärmen så kommer naturligtvis även diskussionen om hur man hanterar det data man fyller och lär upp systemet med. Nästan alla företag och organisationer har personal som har ansvar för maskiner, personal, produkter, byggnader o s v, men hur vanligt är det att på samma sätt ha någon som är ansvarig för organisationens data ? De flesta börjar ju ändå inse att en organisations data är en av dess viktigaste tillgångar framöver.
Med data kommer direkt diskussioner om säkerhet och integritet. GDPR har varit på allas läppar under året. Ibland har diskussionerna känts som panikhandling av klappar på julafton – “vi trodde någon annan redan fixat”. Marcus Hallberg och Örjan Nordlund med flera har bloggat om bland annat GDPR. På det mycket intressanta eventet Nordic Privacy Arena ordnat av Forum för Dataskydd hade jag nöjet att sitta i en panel om AI och integritet, och vi konstaterade efteråt att IT framöver kommer att förstärkas av nya kompetenser. Vi har under de senaste åren sett ett stort behov av bättre design vilket lett till ett stort inflöde av designmetoder som IBM Design Thinking och av designers för IT-lösningsbyggande, och nu kommer vi på samma sätt behöva filosofer och specialister på etik, när systemen blir mer och mer intelligenta och autonoma måste vi också hitta sätt att lära dem etik, moral och värderingar.
Säkerheten har det uppenbarligen varit lite si och så med under året, trots blogginlägg från bland annat Marcus Hallberg och Mats Aronsson. Datastölden från Equifax hade närmast otroliga proportioner, och datat kunde mycket väl ha använts för att skapa de uppskattningsvis 2 miljoner falska kommentarskonton som användes som argument för att ändra lagstiftningen kring Net Neutrality. En slarvig säkerhetslucka hos ett företag kan få stora konsekvenser för alla medborgare.
Sedan känns väl själva förfarandet med att som FCC gjorde, fråga “internet” om någonting, utan krav på till exempel elektroniskt ID, som en naiv överföring av rutiner från pappersvärlden på 1900-talet. I framtiden kommer säkert denna typ av förfrågningar ske med någon form av blockkedjeteknik och elektroniska ID-handlingar.
Blockkedjan bidrog med spårbarhet och kontroll
Spårbarhet och kontroll över transporter, logistik och produkter med hjälp av blockkedjeteknik är ett annat tema för 2017. Efter tidiga försök med fläsk och mango, började Walmart se hur en implementering i stor skala skulle gå till. Eftersom blockkedjeteknik i princip alltid får sitt värde i ekosystem, valde man att tillsammans med IBM få med flera andra stora spelare inom livsmedel. Dole, Driscoll’s, Golden State Foods, Kroger, McCormick and Company, McLane Company, Nestlé, Tyson Foods, och Unilever enades om en gemensam plattform för spårbarhet med hjälp av blockchain. Ett parallellt initiativ i Kina involverar Walmart, JD och Tsinghua University.
Andra branscher som är tidigt ute är bank och finansbranschen, med till exempel Nordea som grundande partner i den första blockkedjebaserade plattformen för handelsfinansiering.
Det har bloggats om blockkedjan vid flera tillfällen under året, bland annat av Christina Claughton-Wallin, Pål Krogdahl och Bengt Eliasson.
Tänk: ekosystem!
Att det är klokt och värdefullt att tänka i ekosystem-banor är inte begränsat till blockkedjeprojekt. När produkter mer och mer blir tjänster, och digitalisering och API-ekonomin ger nya möjligheter till snabbhet och flexibilitet, börjar fler och fler tänka “Ekosystem” hellre än “Kan själv!”. Lisbeth Vigermyr har bloggat om sin kärlek till ekosystem.
Kvantdatorer, the Adpocalypse och ännu mer ekosystem
Även inom kvantdatorer, det område som kanske är det just nu mest leading edge, high tech, forskningsintensivt och – måste erkännas – mest hjärnmasserande för en gammal datornörd, så är ett strategiskt byggande av ekosystem, en grundbult i utvecklingen. IBM Q har länge varit öppet för alla, och samarbete har uppmuntrats. I december 2017 bildades ett formellt nätverk, IBM Q Network, med stora tunga medlemmar, för att ytterligare öka tempot i utvecklingen.
Jag hade velat ta upp många fler intressanta områden, och till exempel reflektera över hur artiklar om annonser visade ihop med osmakligt material på YouTube ledde till en annonsörflykt, och ett finansiellt tapp för många kreatörer, även känt som the Adpocalypse. Som i sin tur drev på användandet av Patreon, som frigjorde kreatörerna från annonsintäkter, och i praktiken drev på mot en pay-per-view modell för bl a videounderhållning. YouTube-serien The Great War följer händelserna i första världskriget, vecka för vecka, hundra år senare. Från en ganska modest början har de växt med tittar- och patreon-skaran, de har kunnat ha specialprogram om mycket smala områden för att lokala experter i olika länder har velat bidra med sitt kunnande, de har knutit till sig ett ekosystem av partner- och vänkanaler de kunnat göra samarbeten med, pengarna som kommit in har gjort att de kunnat resa och göra reportage på plats. Projektet är större och ambitiösare än någon serie jag tidigare sett om första världskriget, och en del av materialet är färskt framforskat. TV har inte en chans. Och nu, med ett ekosystem på plats, och med ett första världskrig (+100år) som snart är slut gör de sig redo att ta sig an andra världskriget.
Sedan Adpocalypsen har kreatörerna jagat YouTube för att få reda på varför just den här filmen kan ge reklamintäkter, men inte den, och varför blev den där helt blockerad. YouTube skyller på att de håller på att justera ”algoritmen”. De vill inte berätta vad reglerna är, för då blir det för enkelt att kringå dem. Men när jag sitter här och ser skjortorna gå runt och runt, börjar jag misstänka att ”algoritmen” helt enkelt har så många rörliga delar, regler och komponenter baserade på maskininlärning eller deep learning, att de nog inte själva har koll på hur den fungerar, eller hur justeringar slår igenom. Det kommer vi nog se mer av framöver, och vi måste vara noggranna med hur och var vi använder algoritmer av olika slag. Som julläsning rekommenderar jag ”Weapons of Math Destruction”, som innehåller en del exempel på hur vi inte bör använda statistik och algoritmer.
Fler exempel hinner jag inte ens skumma, för skummet är bortsköljt, vattnet bortcentrifugerat, och nu ska skjortorna hängas upp. God jul och gott nytt år allesammans!
/Mikael
Chief Technologist
Perfekt storm i e-handelns ekosystem
Den svenska e-handeln har vuxit sakta men säkert med en knapp procentenhet per år under två decennier med digital teknik som den huvudsakliga möjliggöraren. I två tidigare inlägg har vi liknat handelns ekosystem vid en hage med raserade inträdesbarriärer och fyra djur: Kor: Traditionella fysiska butiksaktörer som servar hemmamarknaden Muterande kor: Kor som gradvis utvecklar […]
Fem år med THINK-bloggen – nu skickas pennan vidare
Sedan jag tog över som chefredaktör för den svenska THINK-bloggen på hösten år 2016, har jag och framförallt mina kollegor tillika THINK-bloggare skrivit och postat drygt 230 blogginlägg. Ämnena har varierat stort, med den gemensamma nämnaren att de alltid handlat om tankar, metoder och lösningar för att göra världen lite bättre. Viljan att beskriva svåra […]
Vi på IBM i Sverige: möt Fredrik Alpen
Det här är Fredrik Alpen, en kreativ IBM:are i Sverige med ett brinnande intresse för att förbättra kundupplevelser och hållbarhet. Fredriks konsultkarriär startade efter att han tagit en MBA i Nederländerna, då han blev management-konsult på PwC Consulting, som år 2002 slogs samman med IBM. Idag har Fredrik två roller på IBM Global Business services: […]