Smarta fastigheter – ja, vi behöver dem!

Share this post:

Enligt en rapport från Boverket kommer det att behövas 600 000 nya nya bostäder i vårt land fram till år 2025. Drygt 320 000  av dem  behövs redan till år 2020. Det innebär en genomsnittlig årstakt om drygt 80 000 nya bostäder under de närmaste fyra åren.

Är det ens möjligt att tillgodose det behovet, utan att skapa nya tråkiga miljonprogram?

Byggbranschen ligger långt efter övriga branscher i digitaliseringsutvecklingen och skulle kunna utvecklas enormt, inte minst i planprocessen. Att dela data under hela processen skulle skapa förutsättningar för att etablera nya partnerskap, förbättra cirkularitet och göra ekosystemen mer lättarbetade, vilket i sin tur skulle kapa byggtiderna avsevärt.

Frågan är ju vidare vilka typer av fastigheter vi har behov av?

Många pratar om begreppet ”smarta fastigheter”. Men varför ska vi ha det och vad vill vi uppnå?

Personligen tycker jag det är en enkel fråga att besvara. Tänk dig att komma fram till kontoret på morgonen och att byggnaden redan har anpassat sig efter dina behov, baserat på den information som finns i din kalender, sociala medieflöde eller baserat på ditt historiska beteende. Det skulle vara som att ha en inbyggd assistent i byggnaden som förutspår dina behov och dynamiskt anpassar sig med hjälp av preskriptiv analys. Parkeringsplatsen är bokad och bilen hittar dit själv. Byggnaden vet vilken yta och möblering du behöver och har bokat den. Belysning, temperatur och luftkvalitet är anpassade efter just dina behov. Kaffet är perfekt bryggt, precis som just du vill ha det. Hissen vet vart du ska, ungefär som de rörliga trapporna på Harry Potters skola Hogwarts, som vet vart eleverna ska ta vägen.

När du sen kommer tillbaka hem till villan eller lägenheten, vet byggnaden hur du haft det under dagen och hur du mår. Den har hållit koll på dig under dagen och vet vad planerna är för kvällen och kan anpassa sig därefter. Du får rätt belysning för stunden, rätt värme eller kyla i varje rum, ugnen påslagen, badvattnet uppvärmt. Eller varför inte bli hjälpt med rätt möblering och optimalt nyttjande av bostadsytan för den aktuella aktiviteten?

Tänk dig förskolor, skolor och universitet med en optimal miljö för våra barn och ungdomar.

En miljö med individuellt anpassad luftkvalitet. En miljö med individuellt optimala aktivitetsförutsättningar. En miljö som är trygg och säker för våra framtidshopp.

För en fastighetsägare (oavsett om det är en fabrik, en skola eller ett kontor vi pratar om) kan  användandet av den data som byggnaden genererar och som är relevant för verksamheten skapa enorma mervärden. Data som översätts till information och utgör ett tillförlitligt beslutsunderlag. Eller som skapar nya affärsmöjligheter genom att man kan sälja det som en tillgång.

Våra aktiviteter genererar redan idag väldigt mycket data och vi samlar in en hel del. Frågan är vad vi gör med den och hur vi kan kapitalisera på värdet av den. Hur gör vi för att få bostaden anpassad efter det individuella behovet?

Hela transformationen inom bygg- och fastighetsbranschen handlar mer om människor och individer än om teknik. Tekniken finns och är tillgänglig för att göra förändringen möjlig. Däremot saknas kompetens för att bygga och använda digitala tjänster inom branschen idag. Här behöver vi lägga ned kan-själv-mentaliteten och ta hjälp. Bygga nya partnerskap och tänka utanför den egna branschen.

Ett väldigt bra exempel på ett sådant tänkande är samarbetet mellan Kone och IBM, vilket möjliggjort bland annat talande hissar.

Så kom igen, börja bygg. Börja bygg smart. Och börja bygga nya partnerskap.

Vill du prata om framtidens fastigheter och transformation inom den tillverkande industrin är du mer än välkommen att höra av dig – jag bjuder på en perfekt kopp kaffe!

/Pierre Sundgren, IBM