Känner du någon med diabetes?

Share this post:

Känner du någon med diabetes?

Det gör du troligen, eftersom ungefär 450 000 personer i Sverige har diabetes typ-1 eller typ-2. Varje år insjuknar mer än 900 barn i typ-1 diabetes (T1D). Det tar tid att lära sig att hantera sin sjukdom och det tar tid att vänja sig vid att dagligen behöva fatta livsavgörande beslut. ”Är mitt blodsocker för lågt?” ”Behöver jag mer insulin?” Alla som har den här sjukdomen, och alla pappor och mammor till barn som drabbats, vet hur tufft det är att leva med oron. Som mamma till barn med en kronisk sjukdom vet jag precis. Då är det skönt att ha en stark organisation med sig, som förstår vad man kämpar med dagligen, som peppar en och ordnar träffar och allmänt gör att man känner sig mindre ensam.

Att använda data för att förstå och kunna driva förändring

För ett år sen träffade jag Diabetesförbundet och Ung Diabetes för att förstå mer om deras organisation och vad de brottas med. Deras medlemmar vill bland annat ha en bättre och mer jämlik vård. -Därför behöver organisationen påverka vårdgivare och beslutsfattare så att förändringar till det bättre kan ske.

Men för att göra det krävs fakta och statistik. Man behöver helt enkelt data. Men det är inte alltid lätt att få in data, särskilt inte om mjuka värden som exempelvis hur man upplever vården. Diabetesförbundet undrade: ”Kan ni hjälpa oss med det?”

Klart vi kan och klart att vi vill.

Just nu har vi påbörjat insamling av data från patienter och från vårdgivare. Det här ska sedan analyseras tillsammans med annat hälsodata, och förhoppningsvis kan det leda till ny förståelse om var i landet vården funkar bra, var det finns brister och varför vården funkar bättre eller sämre. I slutet av hösten vet vi mer.

Sambandet mellan tarmflora, diabetes och datorkraft

Det finns annat man kan göra om man vill bidra till att förbättra situationen för vänner, kollegor och släktingar med diabetes. Ett sätt är att skänka sin outnyttjade datakapacitet till forskning.

Varför får man T1D? Den frågan vill vi alla gärna ha svar på, men för det krävs mer och kostsam forskning. Man har sett att vissa av de mikrober som bor i oss och särskilt i vår tarm – runt 10 000 olika arter – verkar vara kopplade till diabetes. För att förstå hur kopplingarna ser ut och fungerar behöver man analysera det protein mikroberna genererar. Då kan man avgöra vilken funktion det proteinet har, och man kan förstå dess påverkan på diabetsuppkomst. I slutändan kan man framställa medicin och eventuellt botemedel. Det krävs dock mycket datorkraft för att hantera den mängd beräkningar som krävs. Här behövs hjälp, och genom IBMs program World Community Grid kan du enkelt och säkert donera din dators outnyttjade datakraft. Det är ett enkelt och bra sätt att stötta forskning på.

Kan T1D botas?

Forskarna verkar tro att det kan vara möjligt att hitta ett botemedel mot T1D. Man behöver förstå varför vissa barn bär på risken att utveckla T1D och andra inte. IBM inledde ett samarbetemed den amerikanska organisationen JDRF för att med hjälp av maskininlärning kunna identifiera mönster och faktorer som kan vara avgörande för att försena eller helt förhindra att T1D bryter ut hos barn.

Mycket görs, och mycket mer kan göras för att förstå och bota T1D. Jag är stolt över att min organisation bidrar till diabetesforskningen – och hoppas återkomma med resultat av vårt projekt med Diabetesförbundet här på bloggen i vinter.

/Susanna Salwén, CSR-expert IBM i Norden

Mer läsning om diabetesprojekt:

• IBM och American Diabetes Association – IBM och American Diabetes Association bygger kognitiva appar som kan förebygga, identifiera och hantera diabetes.

• IBM och Novo Nordisk samarbetar -För snart två år sedan inledde IBM och Novo Nordisk ett samarbete där man samlar in och analyserar en enskilds patients hälsodata och kan ge tillbaka individuella insikter kan ge råd om behandling och medicinering. som en virtuell läkare.

• IBM och Medtronic samarbetar – Medtronic och IBM bygger en kognitiv app som monitorerar diabetes. Appen kommer att heta Sugar.IQ.