Från egosystem till ekosystem

Share this post:

Sverige har alla förutsättningar att utgöra navet i en ny digitaliserad och hållbar matindustri. Detta underströks av flertalet ledare i början av juni i år, under en av Stockholms första Food Tech konferenser – Sweden Food Tech.

Mikael Damberg inledde konferensen med att utnämna Sverige till landet med bäst företagsklimat i världen, med referens till Forbes ranking och Boston Consulting Group backade påståendet med en redogörelse (illustrerat av diagram & tabeller understött av obeskrivligt många datapunkter, i vanlig ordning) för hur väl positionerat just Stockholm är för att husera en ledande ”food tech hubb”.

Framtidens mat

Under två dagar fylldes Clarion Sign av entreprenörer som sprudlade av idéer, nyfikna etablerade aktörer,  framåtlutade investerare och dito forskare under ett fullspäckat program på temat ”framtidens mat och hur vi formar världens största industri till en hållbar och hälsosam sådan, genom digital transformation och nyskapande entreprenörskap”.

Några höjdpunkter från konferensen är alla nya produkter och metoder för att framställa mat som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En av dessa produkter är patenterade Prolupin, ett plantbaserat substitut till sojabönor, som varken kräver trädskövling eller långväga distribution, eftersom det produceras lokalt, just nu i Tyskland men förutsättningarna finns även här i Sverige.

600 sardiner för en burk Omega 3?

Visste du att för en burk fiskbaserad Omega 3 går det åt 600 sardiner? Simris är lösningen på detta. Företaget har utvecklat en Omega 3-tablett som är växthusproducerad på alger. Det är smart eftersom Omega 3 har sitt ursprung i alger som sedan äts av fisken. Smart att gå till källan Simris! Tänk vad företag som Simris kan åstadkomma för att minska utfiskningen ur våra hav…

Mer vertikalt och hyperlokalt till folket!

Källa: Urban Cultivator

Paneldiskussionerna under dagarna förutspådde att framtidens mat i större utsträckning kommer att baseras på plantor, skapas i ”bioteknik-laboratirier”, kräva genetisk modifiering och produceras ultralokalt. Urban Cultivator och Grönska är fina exemplar på ultralokala produktionslösningar inomhus. Urban Cultivator har tagit fram ett köksanpassat miniatyrväxthus där man kan odla sin egen organiska broccoli och sallad. Grönska odlar basilika vertikalt med hjälp LED, i hjärtat av Stockholm och återsäljer sina grödor till Stockholmsmarknaden. Mer hyperlokalt till folket, så att vi begränsar transport, besprutning, bevattning och svinn i olika led.

Även Ocado, en av världens största matbutik på nätet, uttryckte sin ambition att börja med vertikal odling och uppmanade entreprenörer på plats att hjälpa dem omvandla Ocados befintliga packyta till den mest tätpackade vertikala odlingen någonsin.

Öppna plattformar?

Förutom innovativ matframställning blev det en del diskussion runt vad som kallas för ”the last mile” under konferensen. Denna del av distributionskedjan är en utmananing, både från ett lönsamhetsperspektiv men också från ett hållbarhetsperspektiv. Wolt, Ubereats och Ocado diskuterade framtidens robotlösningar och jag hoppas verkligen att vi inom kort får se verklig innovation i detta led. Kanske genom delad plattformsekonomi, något som McKinsey varit med och utvecklat för kinesiska dagligvaruhandlare?

Konferensen bjöd på mycket inspiration och högkvalitativa diskussioner. Till nästa års konferens önskar jag att Food Tech Sverige tagit stora kliv framåt i utvecklingen av intelligenta lösningar för oss slutkonsumenter. Vi, som är stora matsvinnsbovar, behöver hjälp så att vi enkelt kan göra medvetna val, som bygger som cirkulär ekonomi, som förebygger svinn, är optimerade för vår individuella hälsoprofil och som bidrar till en mer hållbar konsumtion.

Tack grundaren av Sweden FoodTech – Johan Jörgensen. Nu kör vi Food Tech Sverige – från egosystem till ekosystem!

Kontakta mig  gärna om du vill höra hur vi på IBM kan hjälpa företag att bli mer innovativa och mer delaktiga i ekosystem

Glad sommar önskar,
Christina Claughton-Wallin

Mer läsning:

Min kollega Susanna Salwen har skrivit klokt om cirkulär ekonomi här på THINK-bloggen.