När blir matspårbarhet vardagsmat?

Share this post:

Att FN satt upp 17 hållbarhetsmål för 2030 och att flera intressanta initiativ tagits därefter tror jag inte har undgått någon. Gunhilds Stordalens EAT, SthlmTechFest Solution Summit & Food Tech Week London är några av dem. Jag tycker att kombinationen teknik och mat är synnerligen intressant och den är dessutom en stor möjliggörare för att nå FNs hållbarhetsmål.

Var tredje inhandlad matkasse slängs i soptunnan
En av utmaningarna för samhället, inte bara i vårt land, är det stora matsvinnet. I Sverige slängs det mat ämnad för konsumtion i alla led – från produktion och förädling till konsumentledet. Enligt Naturvårdsverket slängs det 1,23 miljoner ton mat per år och hushållen står för mer än hälften av detta. Detta motsvarar var tredje inhandlad matkasse eller översatt i kronor handlar det om 6000 kronor per hushåll och år som slängs i soporna. Hushålls-, samhällspåverkan och miljöbelastningen är onekligen onödigt stor.

Med FNs hållbarhetsmål ska matsvinnet halveras i butik- och konsumentledet fram till 2030. Matsvinnsfrågan är komplex, lösningarna många och arenan snårig med olika ekonomiska agendor. Dock finns det några ”lågt hängande frukter” att skörda enligt min mening.

Kockeliten – dra ert strå till stacken!
Jag tror starkt på kraften av rätt valda ambassadörer som via sociala medier inspirerar och påverkar konsumenter att ta sitt ansvar. ”The Ice Bucket Challenge” är ett praktexempel på en lyckad kampanj med genomslag, som med ett högre syfte, initierat av en liten grupp människor, lyckats engagera miljontals människor. 2,2 miljoner twitterinlägg på mindre än 2 månader. En matsvinnskampanj i Sverige med ledande mat eller TV-profiler som till exempel Niklas Ekstedt, Tilde de Paula och Mathias Dalhgren skulle nog öka insikten hos de största bovarna – nämligen oss konsumenter – och driva engagemang i många svenska hushåll.

Spårbarhet minskar matsvinn
Vid sidan av myndighetsdrivna initativ för att minska matsvinn bör livsmedelsbranchen aktivt driva spårbarhet och informationsdelning genom matkedjan. Spårbarhet gör det möjligt att sprida kunskap om innehållet genom hela matvarukedjan. Med dagens teknik inom Internet of Things går det till exempel att mäta temperaturen på maten fram till konsumenten. Denna teknik, något som Dynahmat har forskat på, skulle bidra till en säkrare köldkedja genom hela distributionen och minskat svinn i alla led som är kopplat till handhavandefel. I förlängningen skulle man också kunna erbjuda dynamisk datumstämpling.

Ett inspirerande exempel på informationsdelning är samarbetet mellan Walmart, IBM och Tsinghua University i Kina som gemensamt utvecklat blockchain-teknik i syfte att digitalt lagra och spåra bl.a. ursprungsdata, produktion- & tillverkningsdata, förvaringstemperaturer och utgångsdatum på varunivå. Förutom att skapa förutsättningar för förlängd hållbarhetstid för matvaror kommer denna teknik att erbjuda konsumenterna säkrare information om deras matval och eventuella epidemiutbrott såsom E-kolibakterier eller andra sjukdomar kommer att kunna spåras och stoppas snabbare. Informationsdelning för med sig en mängd insikter för alla involverade parter, från producent till konsument.

Jag ser fram emot en verklighet där matspårbarhet är vardagsmat!

/Christina

Du kan kontakta mig via LinkedIn – Christina Claugthon-Wallin

Läs mer

• UN Sustainability Goal #2 ”End hunger, achieve food security & improved nutrition and promote sustainable agriculture”
• Andra grymma idéer för minskat svinn Karma, Winnow, Sopköket och Matmissionen