Vetenskapsmän återspeglat i populärkulturen – galningar eller smarta innovatörer?

Share this post:

Jag anser mig själv vara både vetenskapsman och affärsman och i detta samt nästa inlägg kommer jag att diskutera gränsdragningen mellan vetenskap och samhälle.

Vi kommer alla regelbundet i kontakt med vetenskapen. Det kan vara när vi googlar information (Google grundades i samband med ett forskningsprojekt vid Stanford University) eller vid ett läkarbesök där läkaren ordinerar medicin. Vi ser ett allt större allmänt intresse för forskning och vetenskap växa fram. Allt fler dokumentärer som går på TV eller populärvetenskapliga tidsskrifter som ges ut är tydliga exempel på detta.

Frågan är dock vem det är som bestämmer vad vetenskap egentligen är och vad det ska forskas om? Självklart finns det formella processer och komittéer som utvärderar forskningsprojekt. En viktig aspekt att ha i åtanke är det perspektiv som media och populärkulturen ger. Tidigare ansågs vetenskapsmän ofta vara excentriska och galna. Alkemisten som försöker förvandla bly till guld eller Frankenstein som vill skapa monster av död materia bekräftar detta. Idag är vetenskapsmännen betydligt mer upplysta och vi sitter på tillräckligt mycket kunskap för att se vetenskapen som något positivt, bra och nödvändigt i vårt samhälle. Vi har gått från okunskap och hat till insikt och beundran… Eller vänta, har vi verkligen det? I en relativt nyskriven artikel i tidskriften Wired Magazine, kan man under rubriken ”Extreme science” läsa följande om vetenskapsmän “…assure you that ethical rules never hinder good research…”, men när man sedan “ask them in private, perhaps after a drink or three…” så brukar de “…confess that the dark side has its appeal.”. Det verkar som om att vi är lika misstänksama nu som när Mary Shelly skrev Frankenstein år 1818. Hur förehåller sig då vetenskapen till populärkulturen? Är trenden från okunnighet till förståelse linjär eller kan vi se ett mer cykliskt mönster? Jag har hittat några historiska exempel som jag tycker skildrar vetenskap över tiden:

För längesedan: när man gjorde guld och förhandlade med djävulen
“Vi blev för komplicerade, allt är för överskattat”– Tim McGraw (Back when). ”För längesedan” är självklart en förenkling, men låt oss säga att ”längesedan” är före industrialiseringen. Den legendariske doktor Faustus har varit en karaktär i flera böcker och har även använts som grund för att illustrera vetenskapsmännens lust att göra ogudaktiga projekt och hålla på med övernaturliga krafter. Sägner och berättelser hade under den tiden också en stor påverkan på styrande institutioner, så som kyrkan. Försök till att förklara persten eller katastrofer vetenskapligt var svårt och oftast var kunniga kvinnor häxor och sjukdomar och dödsfall var en konsekvens av religiösa brister.

Industrins hjul: användbara maskiner för ett växande samhälle
“Jobba hela dagen och hela natten, det är ändå sak samma”- Heaven 17 (Crushed by the wheels of industry). Samhället gick från att vara utspridda jordbrukssamhällen till att bli mer tätbefolkade städer. Detta triggade i sin tur igång behovet av nya mekaniska lösningar och mer stadsplanering, vilket då gav en positiv bild av vetenskapen. Ett exempel är Charles Kingsleys arbete. Dock fanns det även en baksida av förändringarna, vilket var den individuella människans situation. Filmer som ”Modern times” av Charlie Chaplin och böcker av Charles Dickens skildrar detta.

Livet under krigstiden: monster och bomber
“Det finns inga fester, inga discon, inget lekande” – Talking Heads (Life during wartime)
Under en lång tid användes tekniken och nya vetenskapliga upptäckter av arméer, till fördel för krig. Två världskrig bekräftar detta. Den militära utvecklingen gav upphov till att vetenskapliga framsteg uppfattades som något som möjligtvis kunde förstöra världen. Ett perfekt populärkulturellt exempel är Dr Strangelove, Stanley Kubriks påhittade karaktär. I hans forskning blir han besatt av kärnvapenkrig, vilket kan väcka frågor om finansieringen av militära projekt. Om inte annat startar det i alla fall en debatt.

I mitt nästa inlägg kommer jag att kika på vetenskap från ett mer modernt perspektiv, och diskutera innovationer så som nya transportsätt och världens första dator.

Vi hörs!