Systemårskrönika 2011, första delen

Share this post:

2011, året då IBM fyller 100, börjar närma sig sitt slut. Det har delvis varit ett år av tillbakablickar, då ett urval av IBMs innovationer genom åren har uppmärksammats. Flera av dessa är trots sin ålder fortfarande med oss i vårt dagliga liv, mer eller mindre synliga, i och på produkter, datorer och telefoner, som streckkoder, RAM-minne, hårddiskar, RISC-processorer, högnivåspråk och relationsdatabaser.

Men är då allt redan uppfunnet (som mytiska amerikanska patentverksdirektören påstod)? Nej, 2011 har också varit ett år med nya intressanta fingervisningar om framtida innovationer med potential att förändra vår värld och systemen vi förlitar oss på.

Några av mina favoriter under året är tre nyskapande chip, två tekniker för att lägga chip på höjden och ett genombrott i att bygga system bättre anpassat för människan. Det började strax före sommaren med en lovande teknik som kallas Phase Change Memory (PCM). I grova drag lovar denna teknik ett minne med hyfsad prislapp, bra prestanda och kapacitet, som liksom hårddiskar och flash behåller informationen när strömmen stängs av. Minnet är snabbare än hårddiskar och till skillnad från flash kommer det inte att slitas ut efter några tusen skrivningar. En sådan minnestyp kan innebära att vi börjar ändra systemarkitekturen för datorer och hur algoritmer, applikationer och operativsystem betraktar lagring. (PCM är lite av ett mellanting mellan RAM och disk.) IBMs forskare har visat att man löst stabilitetsproblem med PCM så att fler minnesbitar kan lagras per minnescell utan att ”tappa minnet” över tiden. Läs gärna mer om forskningsgenombrottet med Phase Change Memory (PCM).

Under sommaren, när de flesta av oss i Sverige semestrade och vilade hjärnorna, släppte IBM nyheten att man i samarbete med ett antal universitet utvecklat ett chip med en helt ny, hjärnliknande arkitektur. Det är en mer omvälvande teknik, med kretsar som liksom våra hjärnor ändrar sina interna ihopkopplingar i takt med att de lär sig en uppgift. Detta kan innebära helt nya sätt att lösa uppgifter med hjälp av datorer. De dyker kanske först upp som hjälpprocessorer för speciella uppgifter som bildigenkänning. Du kan läsa mer om det vi kallar Cognitive Computing.

I början av december, för att runda av chipspåsen, visade IBM ett fungerade chip baserat på en ny minnesteknik kallat racetrack. Lagring sker med hjälp av magnetiska områden i mycket små trådar, ungefär som pärlor på ett snöre.  ”Pärlorna” kan skjutas längs med ”snöret”, förbi en avläsare. Tekniken påminner lite om magnetiska bubbelminnen (och lite om akustiska minnen från datorns barndom), men styrmekanismen är annorlunda, och därmed kommer man kunna utnyttja den tredje dimensionen. Idag ligger ”pärlsnörena” längs med chippen, men planen är att bygga upp dem i U-form, och sätta läsaren i botten av respektive U, för att uppnå en mycket hög minnestäthet. När de dyker upp i en telefon nära dig, är det ännu för tidigt att uttala sig om.

I del 2 av denna ”systemårskrönika” skall vi titta mer på den tredje dimensionen och min favoritnyhet under året.