Anna Grönlund, Bussbranschen: Mer kollektivtrafik för pengarna

Share this post:

Transportslagsövergripande, Hela resan, Källsortering av resor – vi är många som använder samma begrepp för att skildra hur vi kan tänka för att kunna resa men samtidigt minska resornas negativa effekter för vårt klot. Kollektivtrafiken lyfts fram som en del av lösningen på flera av dagens problem i transportsystemet – trängsel, negativ miljöpåverkan, städer utan naturliga centrum… Samtidigt innebär en ökad satsning på kollektivtrafik i Sverige idag ökade kostnader för våra offentliga finanser, pengar som också ska räcka till många andra behov. Så hur får vi mer kollektivtrafik för pengarna?

Ett koncept som ofta lyfts fram är Bus Rapid Transit, BRT eller superbussar. BRT kan enklast beskrivas som ett system för moderna bussar med särskilda körfält, integrerade hållplatser, anpassade it-lösningar och effektiv linjedragning. Jämfört med andra transportlösningar ger BRT mycket kollektivtrafik för pengarna – för exempelvis 455 miljoner kronor får man 17,5 kilometer eller 108 kilometer kollektivtrafik, beroende på om pengarna satsas på spårväg eller ett modernt bussystem som BRT.  Infrastrukturen kan byggas med offentliga medel – driften kan skötas av fristående bussföretag på kommersiella grunder. En viktig förutsättning för att vi ska kunna bygga en modern svensk kollektivtrafik som tar tillvara drivkrafterna och kunskapen hos alla de företag som dagligen kör alla de bussar som tar oss till arbete, skola, fritidssysselsättningar, nöjen, idrottsevenemang och lockande turistorter.

Bussens stora fördel är dess flexibilitet i linjesträckning och placering av hållplatser nära människors bostäder, arbetsplatser och andra målpunkter. Det är lätt att ändra trafikutbudet och tidtabeller. Med bussens stora flexibilitet kan linjeändringar snabbt genomföras för att tillgodose förändrade resemönster och resenärernas behov i dagens starkt föränderliga stadsmiljöer. Det här är tankegångar som slagit igenom i många länder runt om i världen redan och som byggs ihop till det smarta system som vi kallar BRT eller superbussar. I Sverige finns leverantörer av dessa system på internationell nivå, bl a Scania och Volvo Bussar. Läs mer.

Men för att realisera de här koncepten även i Sverige krävs politiskt mod, initiativ och beslut. Våra regionala och kommunala beslutsfattare måste våga prioritera busstrafiken för att skapa förutsättningar för anpassade, kostnadseffektiva och attraktiva kollektivtrafiklösningar. Så tänker man till exempel just nu i engelska Cambridge, som bygger ett helt nytt nät för sin kollektivtrafik i snabbväxande bostadsområden nära den känsliga historiska stadskärnan. ”Guided Busway” är ett koncept som har premiär där i år. Här har man gett bussen företräde i trafiken, egen väg, fordon med modern design men också möjlighet att köra i det vanliga trafiknätet om det uppstår störningar eller brott på den egna bussvägen. Det gör att resenären når sitt mål samtidigt som bussen så långt det är möjligt prioriteras i trafiken och därmed blir ett lockande alternativ för många resenärer. När får vi se en liknande satsning i Sverige?

Anna Grönlund

Förbundsdirektör

Svenska Bussbranschens Riksförbund