Bättre kreditriskhantering för en bättre balansräkning

Share this post:

Europas nya finansiella regelverk innebär att det ställs hårdare kapitalkrav på banker. För att lösa de nya kapitalkraven satsar många av de nordiska bankerna på sina privatkunder. Det finns dock fler sätt att finansiera balansräkningen – bättre kreditriskhantering.

Det finns två tydliga trender inom bank som har stark koppling – myndigheters allt starkare budskap om hårdare krav på bankers kapital och bankernas flirtande med privatkunder.

EU-kommissionen har efter finanskrisen förstått risken med att banker har för lite kapital och försöker åtgärda detta genom Basel III. Svenska regeringen, med Borg i spetsen, tycker inte att Basel IIIs kapitalkrav är nog utan vill ha än starkare kapitaltäckningskrav för svenska banker och beskriver svenska banker som snattande vulkaner, skriver både Dagens Industri och Dagens Nyheter.

Svenska banker letar sätt att stärka sina balansräkningar, förutom att låna på den europeiska marknaden, och har bestämt sig för att privatkunder är en viktig källa till (billigt) kapital. Detta har lett till att 2011 är privatkundsrelationernas år för bankerna och det syns i deras kommunikation till marknaden, samt att det var tydligt under DI Bank-konferensen. Till och med Johan Schück ger bankerna rådet att satsa på spararna i sin krönika ”Riskfylld tid för bankerna” i Dagens Nyheter den 3:e juni 2011.

Ett annat sätt att blidka regeringar, myndigheter och finansiella reglerare skulle kunna vara att ta en titt på sin kreditriskhantering. Genom en smartare kreditriskhantering kan det överskott som finns ovanpå minimikraven på kapital minskas, genom bättre förståelse för var riskerna finns. Dessutom kan en smartare kreditriskhantering dra ner kapitalkostnaden genom bättre kommunikation till myndigheter och ratingbolag samt öka anställdas produktivitet genom att konsolidera riskhantering till en gemensam riskplattform.

Låter det otroligt? IBM Center for Applied Insight har just släppt en rapport där vi räknar på ekonomiska fördelar med en smartare kreditriskhantering. Beräkningarna är gjorda på faktiska siffror från banker som ställt upp i studien. Ett typexempel är en bank med 275 miljarder dollar i tillgångar och en genomsnittlig mogenhet inom kreditriskhantering, som kan få en 357-procentig avkastning på att fortsätta att investera i smartare kreditriskhantering. De ekonomiska fördelarna är uppdelade på:

1. minskat kapital över minimikrav från myndigheter
2. lägre kapitalkostnad
3. förbättringar av räntenettot samt
4. anställdas produktivitet

Banken i exemplet ovan kunde genom en investering på 300 miljoner dollar i smartare kreditriskhantering få en avkastning på 483 miljoner dollar, PER ÅR!!, med en payback på 17-månader.

Vad är då en smartare kreditriskhantering? Smartare kreditriskhantering är inte komplicerat – förenklat handlar det om att i ett antal steg först förstå sina risker genom en koncernövergripande riskplattform, bli bättre på att ta hänsyn till risk i de beslut som tas och slutligen säkerställa att risk och prestation är samordnade så att beslut inte längre handlar om att undvika risk utan om att ta rätt betalt för rätt risk.

Jag hoppas att jag lyckats locka fram ett litet intresse för smartare kreditriskhantering. Vill du veta mer har jag två förslag:

• Läs mer om värdet av kreditriskhantering i en färsk rapport
• Kontakta mig så kommer jag eller mina kollegor gärna och pratar mer om smartare kreditriskhantering. Vi kan även hjälpa till med att göra en överslagsberäkning på vad det skulle vara värt för Dig att ha en smartare kreditriskhantering baserat på Dina siffror.